Min älskade,älskade solstråle.
Hur kan någon som givit mig så mycket glädje ge mig så mycket smärta,
hur är det möjligt att känna ett sånt tomrum,en saknad som gör fysiskt ont.
Jag vill ju ha dig nära,få krama dig många gånger om dagen så som vi alltid gjorde.
Kommer du ihåg när jag i höstas försökte förklara för dig hur det känns,
att älska någon så hjärtat känns som en stor varm luddig boll i bröstet..
så mycket älskar jag dig Andreas sa jag och du bara kramade mig hårt och fnissade lite åt din knäppiga mamma.

Jag älskar dig fortfarande precis lika mycket men just nu är det bara så tomt i mitt bröst.
Du fattas mig Andreas!!!!!!!!!
Du som var så stolt över att du växt om mig och kunde pussa mig på pannan och säga"lilla mamma". Jag är så glad över det sista halvåret som jag varit hemma på heltid och fått vara tillsammans med dig så mycket.

Bara de där vanliga små pratstunder när jag höll på och pysslade med mina saker som du ibland kunde tycka var så typiskt mig..med mycket glitter och ljus,hur du skrattade när du satt vid datorn och jag höll på klistrade glasmosaik som skulle bli ett "vattenfall" till badrummet.
Du skrattade gott när mina fingrar fastnade i trådar och bitar och kom med goda råd.

Vi lyssnade på musik tillsammans och pratade om hur det var när jag var ung du var så rolig att prata med för du lyssnade alltid och kom med roliga komentarer.
Andreas vem skall jag göra det med nu?
Det jag kan känna som en glädje i all sorg och saknad är att jag vet att du var som allra lyckligast när detta hemska hände. Du hade roligt med dina vänner och hade träffat din första stora kärlek. Du var så stolt första gången du presenterde henne för mig.
Du verkligen lyste av lycka och kände att du hade all tid i världen och väntade spänt på din 18-års dag...allt var luuuungt som du alltid sa.

Jag hoppas du är hos mig och bli inte ledsen när jag gråter,jag vet ju att du är så känslig och har nära till tårar själv...
men jag måste få gråta Andreas för jag saknar dig så.

Men jag skrattar också i de stunder som vi pratar om dig och alla minnen vi har av dig.
Som när du stod framför spegeln och fixade håret i en halvtimme i olika frisyrer.
och Putte satt och sjöng med i låtar vid datorn..
ni var så härliga ihop ni två.
Du är med mig varje stund i mina tankar och mitt hjärta,sov gott min älskade Andreas
Din "mami"